Det är så jag känner
En liten dikt om hur jag känner ibland...
Bakom dimbeslöjade ängar
Bakom skogens mörka ro
Genom höstens kalla vindar
Känner jag sinnesro
Bortom bergen genom stigar
Bortom stenar och grus
Genom trädens svaga spirar
Känner jag lugnets sköna rus
Om jag kunde ta mig dit
Om det fanns en sådan plats
Skulle jag sova gott inatt
Bakom vinterns dunkla skymning
Bakom frost, lera och damm
Genom livets tuffa vandring
Kan båten segla i land
Bortom bristande värme och närhet
Bortom hopplös och bristande tro
Genom tårar, ångest och grymhet
Där vill en en gång bo
Bakom dimbeslöjade ängar
Bakom skogens mörka ro
Genom höstens kalla vindar
Känner jag sinnesro
Bortom bergen genom stigar
Bortom stenar och grus
Genom trädens svaga spirar
Känner jag lugnets sköna rus
Om jag kunde ta mig dit
Om det fanns en sådan plats
Skulle jag sova gott inatt
Bakom vinterns dunkla skymning
Bakom frost, lera och damm
Genom livets tuffa vandring
Kan båten segla i land
Bortom bristande värme och närhet
Bortom hopplös och bristande tro
Genom tårar, ångest och grymhet
Där vill en en gång bo
Kommentarer
Trackback
